Sista uppgiften!

Sitter just nu och spånar på den sista uppgiften! Tycker att det är svårt att komma underfund med hur jag ska göra. Förstår inte uppgift 1 som är till underlag för uppgift 2, vilket bör ganska svårt (; men jag ska sätta mig ner igen och se vad jag kan komma på ! Har ni tips så kommentera gärna !

Dokumentation

Håller just i detta nu att fundera på hur jag ska skriva ett reflektionsprotokoll som ska kopplas samman med GPP. Låter kanske enkelt ... Men denna är verkligen svår att få till. Kanske ute borde göra ett protokoll...

Vad tycker ni? Borde man Låta bli att göra reflektionsprotokoll i vissa situationer då de inte kan visa på något lärande. ?

Vad berättas om mig?

Denna bok fick mig verkligen att tänka till. Vad berättad egentligen i de dokumentationer som vi pedagoger gör av barnen och deras lärande och utveckling? Denna boken förklarar på ett enkelt sätt och får tankarna att snurra !

Helt klar läs och köpvärd!!@

men NÄR är den klar?

Att dokumentationer som görs till barnens portfoliopärmar görs i sista sekund är kanske något som ni ocks känner igen er i.
Men vad är den pedagogiska tanken bakom detta? Finns det någon?

"Vi lär inte för skolan, utan för livet" lyder ett känt ordspråk och visst tycker jag att detta är ett perfekt sätta att förklara en pedagogisk dokumentation.

Lenz Taguchi(1997:12) beskriveratt pedagogisk dokumentation är ett arbetsverktyg som har utvecklats i ReggioEmilia pedagogiken, för att sedan bli ett verktyg som används på något sätt ide flesta förskolor. Lenz Taguchi(1997:12) beskriver vidare att genom denpedagogiska dokumentationen kan pedagogen gå in i en lärprocess som gäller bådesitt eget arbete så väl som barnets. Detta menar Lenz Taguchi(ibid.) är enprocess som aldrig har ett slut utan fortsätter hela livet.

Vad tycker ni? Ska vi verkligen stressa för att göra dokumentationen/portfolion "färdig" ?

Stressmoment-men absolut nödvändigt

”Det tar ju tid, det gör det. Stressmoment, menabsolut nödvändigt.”

Så förklarade en av pedgogerna, som jag tidigare intervjuat, arbetet med dokumentation. Att dokumenation är ett stressoment är nog en anspekt som vi alla knner igen oss i. 

Frågan är HUR vi som arbetar i förskole- och skolverksamheten skall kunna ta bort denna stämpel på arbetet med dokumentation och göra detta till ett levande verktyg som inte är ett stressmoment.  

Samverkan mellan pedagoger, föräldrar och verksamheter

Lärandet som barnet utvecklar fråndet att det börjar i förskolan tills att det slutar i den obligatoriska skolgångenmåste bli en helhet(Bern m.fl.  2011:39).Likaså belyser läroplanen för förskolan vikten av samarbete mellan de olikaverksamheterna för att utveckla och stödja lärandet hos barnen ur ettlångsiktigtperspektiv(Lpfö98 reviderad 2010:13).

Vidare menar Bern m.fl. (2011:40)att arbetet med portfolio ger en ökad kontinuitet och en helhetssyn på barnslärande som följer med dem genom åren i förskolan och vidare till skolan. Arbetssättetär också ett bra underlag för att underlätta övergångar från och till olikaverksamheter (ibid.) .  

 Eftersom läroplanen är ett av de styrdokumentsom förskolan ska följa är det viktigt att pedagogerna som arbetar iverksamheten följer dessa och strävar efter att uppfylla de mål som finns häri. Bern m.fl. (2011:39) beskriver att arbetssättet med portföljmetoden är ettnaturligt sätt för att skapa ett samarbete pedagoger emellan samt för att byggabroar mellan olika verksamheter.

 
Likaså är det viktigt att pedagoger verksamma i förskolorna skapar enförtroendefull kontakt med föräldrar till barnen som går i verksamheten. EnligtKrok och Lindewald(2005:9) bidrar även portfolion till att samverkan medföräldrar uppstår. I likhet med Långström och Viklund(2007:159) som ocksåbelyser betydelsen av portfolio i skolan. Vidare menar Långström och Viklund (ibid)att det är viktigt att förklara för både eleven och föräldrar varför portfolioskall användas som ett inslag i verksamheten. En av anledningarna till detta äratt eleven och föräldrar tydligt skall kunna se vilka mål och individuellutveckling som den specifika eleven skall sträva mot eller redan haruppnått(Långström och Viklund, 2007:159).

Strandberg(2006:134) skriver att tanken om utveckling inte är okänd förförskole- och skolverksamheten men att den utnyttjas alldeles för lite.Perspektiven som det arbetas kring i förskolan och skolan är för korta ochpedagogerna använder sig inte av det samspel som möjliggjordes när förskolanoch skolan gjordes till en enhet. Detta i sin tur gör att den röda tråden somfinns att tillgå inte kan följas och verksamheterna blir separerade istadieteorin. Strandberg(2006:134) menar att genom separationen går Vygotskijsutvecklingstanke till spillo. 

Eftersom arbetet med dokumentation grundar sig i stora delar på Vygtskijs teorier anser jag att detta är en högst viktig del att fundera kring!

Referenser:

Bern, K., Frööjd, D., & Torén B. (2001). Portföljmetodikensmöjligheter i förskolan och i skolan. Solna: Ekelunds Förlag AB.

Krok, G. & Lindewald, M. (2005). Portfolio iförskolan- att komma igång. Solna: Ekelunds Förlag AB.

Långström,S. & Viklund, U.(2007).Praktisklärarkunskap.Lund:Studentlitteratur

Strandberg, L.(2006) Vygotskiji praktiken- Bland plugghästar och fusklappar Stockholm: Nordstedtsakademiska förlag.

Vad sparas i portfolio?

En portfolio kan vara utformad påflera olika sätt. Den portfoliometod som jag är mest bekant med är portfolio ipärmform men Bern m.fl. (2011:97) tar också upp portfolio som dokumenterasdigitalt med hjälp av datorer. Då är det även möjligt att spara dokumentationerså som film och ljudupptagningar. Detta kan enligt mig vara en stor fördel föratt se utveckling hos barn med motorik och talsvårigheter. Denna metod är dockinte alls lika vanlig som portfolio i pärmform(ibid).

Vad som sparas i en portfolio kanskilja väldigt mycket från förskola till förskola. Ellmin och Ellmin (1993:156)belyser en fråga som jag också funderat mycket krig, ”Vem bestämmer vad som skasparas i portfolion?”.  I vissa fall ärdet pedagogen som bestämmer vad det är som ska sparas, och i andra fall är detbarnet/eleven(Ellmin & Ellmin, ibid.). Här belyser Ellmin och Ellmin(1993:156)vikten av samspel mellan pedagoger och barn/elever för att på bästa sätt uppnåett lärande, i likhet med Lenz Taguchi(2008:32) som beskriver att hon ser påpedagogisk dokumentation utifrån två aspekter. Den ena där det är pedagogensverktyg för att erövra sin egen praktik, och den andra där det inte bara är denvuxnes arbetsverktyg utan även ett sätt för barnen att ta makten över sitt egetlärande. Läroplanen för förskola belyser också vikten av att barngruppen skavara en del i lärandet, citerat nedan:

”Barngruppenska ses som en viktig och aktiv del i utveckling och lärande” (Lpfö98 reviderad2010:7)

I portfolion samlas dokument och arbeten som barnen gjort, detta för attsynliggöra barnets utveckling. För att arbetet med portfolio skall varatillhjälp för både barnet, föräldrar och pedagoger  är det viktigt att materialet somsparas, Synliggör, tydliggör, ansvarliggör och möjliggör barnets lärande(Ellmin2003:57-58).



Referenser:

Bern, K., Frööjd, D., & Torén B. (2001). Portföljmetodikensmöjligheter i förskolan och i skolan. Solna: Ekelunds Förlag AB.

Ellmin,R. & Ellmin, B. (2003). Att arbeta medportfolio- teori, förhållningssätt och praktik. Stockholm: Gothia Förlag.

Lenz Taguchi, H. (1997). Varför pedagogiskdokumentation?. Stockholm: HLS förlag


Lpfö (2010). Läroplan för förskolan Lpfö98 Reviderad 2010.Skolverket: Stockholm
 http://www.skolverket.se/publikationer(hämtad 2012-01-24)