men NÄR är den klar?

Att dokumentationer som görs till barnens portfoliopärmar görs i sista sekund är kanske något som ni ocks känner igen er i.
Men vad är den pedagogiska tanken bakom detta? Finns det någon?

"Vi lär inte för skolan, utan för livet" lyder ett känt ordspråk och visst tycker jag att detta är ett perfekt sätta att förklara en pedagogisk dokumentation.

Lenz Taguchi(1997:12) beskriveratt pedagogisk dokumentation är ett arbetsverktyg som har utvecklats i ReggioEmilia pedagogiken, för att sedan bli ett verktyg som används på något sätt ide flesta förskolor. Lenz Taguchi(1997:12) beskriver vidare att genom denpedagogiska dokumentationen kan pedagogen gå in i en lärprocess som gäller bådesitt eget arbete så väl som barnets. Detta menar Lenz Taguchi(ibid.) är enprocess som aldrig har ett slut utan fortsätter hela livet.

Vad tycker ni? Ska vi verkligen stressa för att göra dokumentationen/portfolion "färdig" ?

Stressmoment-men absolut nödvändigt

”Det tar ju tid, det gör det. Stressmoment, menabsolut nödvändigt.”

Så förklarade en av pedgogerna, som jag tidigare intervjuat, arbetet med dokumentation. Att dokumenation är ett stressoment är nog en anspekt som vi alla knner igen oss i. 

Frågan är HUR vi som arbetar i förskole- och skolverksamheten skall kunna ta bort denna stämpel på arbetet med dokumentation och göra detta till ett levande verktyg som inte är ett stressmoment.  

Samverkan mellan pedagoger, föräldrar och verksamheter

Lärandet som barnet utvecklar fråndet att det börjar i förskolan tills att det slutar i den obligatoriska skolgångenmåste bli en helhet(Bern m.fl.  2011:39).Likaså belyser läroplanen för förskolan vikten av samarbete mellan de olikaverksamheterna för att utveckla och stödja lärandet hos barnen ur ettlångsiktigtperspektiv(Lpfö98 reviderad 2010:13).

Vidare menar Bern m.fl. (2011:40)att arbetet med portfolio ger en ökad kontinuitet och en helhetssyn på barnslärande som följer med dem genom åren i förskolan och vidare till skolan. Arbetssättetär också ett bra underlag för att underlätta övergångar från och till olikaverksamheter (ibid.) .  

 Eftersom läroplanen är ett av de styrdokumentsom förskolan ska följa är det viktigt att pedagogerna som arbetar iverksamheten följer dessa och strävar efter att uppfylla de mål som finns häri. Bern m.fl. (2011:39) beskriver att arbetssättet med portföljmetoden är ettnaturligt sätt för att skapa ett samarbete pedagoger emellan samt för att byggabroar mellan olika verksamheter.

 
Likaså är det viktigt att pedagoger verksamma i förskolorna skapar enförtroendefull kontakt med föräldrar till barnen som går i verksamheten. EnligtKrok och Lindewald(2005:9) bidrar även portfolion till att samverkan medföräldrar uppstår. I likhet med Långström och Viklund(2007:159) som ocksåbelyser betydelsen av portfolio i skolan. Vidare menar Långström och Viklund (ibid)att det är viktigt att förklara för både eleven och föräldrar varför portfolioskall användas som ett inslag i verksamheten. En av anledningarna till detta äratt eleven och föräldrar tydligt skall kunna se vilka mål och individuellutveckling som den specifika eleven skall sträva mot eller redan haruppnått(Långström och Viklund, 2007:159).

Strandberg(2006:134) skriver att tanken om utveckling inte är okänd förförskole- och skolverksamheten men att den utnyttjas alldeles för lite.Perspektiven som det arbetas kring i förskolan och skolan är för korta ochpedagogerna använder sig inte av det samspel som möjliggjordes när förskolanoch skolan gjordes till en enhet. Detta i sin tur gör att den röda tråden somfinns att tillgå inte kan följas och verksamheterna blir separerade istadieteorin. Strandberg(2006:134) menar att genom separationen går Vygotskijsutvecklingstanke till spillo. 

Eftersom arbetet med dokumentation grundar sig i stora delar på Vygtskijs teorier anser jag att detta är en högst viktig del att fundera kring!

Referenser:

Bern, K., Frööjd, D., & Torén B. (2001). Portföljmetodikensmöjligheter i förskolan och i skolan. Solna: Ekelunds Förlag AB.

Krok, G. & Lindewald, M. (2005). Portfolio iförskolan- att komma igång. Solna: Ekelunds Förlag AB.

Långström,S. & Viklund, U.(2007).Praktisklärarkunskap.Lund:Studentlitteratur

Strandberg, L.(2006) Vygotskiji praktiken- Bland plugghästar och fusklappar Stockholm: Nordstedtsakademiska förlag.

Vad sparas i portfolio?

En portfolio kan vara utformad påflera olika sätt. Den portfoliometod som jag är mest bekant med är portfolio ipärmform men Bern m.fl. (2011:97) tar också upp portfolio som dokumenterasdigitalt med hjälp av datorer. Då är det även möjligt att spara dokumentationerså som film och ljudupptagningar. Detta kan enligt mig vara en stor fördel föratt se utveckling hos barn med motorik och talsvårigheter. Denna metod är dockinte alls lika vanlig som portfolio i pärmform(ibid).

Vad som sparas i en portfolio kanskilja väldigt mycket från förskola till förskola. Ellmin och Ellmin (1993:156)belyser en fråga som jag också funderat mycket krig, ”Vem bestämmer vad som skasparas i portfolion?”.  I vissa fall ärdet pedagogen som bestämmer vad det är som ska sparas, och i andra fall är detbarnet/eleven(Ellmin & Ellmin, ibid.). Här belyser Ellmin och Ellmin(1993:156)vikten av samspel mellan pedagoger och barn/elever för att på bästa sätt uppnåett lärande, i likhet med Lenz Taguchi(2008:32) som beskriver att hon ser påpedagogisk dokumentation utifrån två aspekter. Den ena där det är pedagogensverktyg för att erövra sin egen praktik, och den andra där det inte bara är denvuxnes arbetsverktyg utan även ett sätt för barnen att ta makten över sitt egetlärande. Läroplanen för förskola belyser också vikten av att barngruppen skavara en del i lärandet, citerat nedan:

”Barngruppenska ses som en viktig och aktiv del i utveckling och lärande” (Lpfö98 reviderad2010:7)

I portfolion samlas dokument och arbeten som barnen gjort, detta för attsynliggöra barnets utveckling. För att arbetet med portfolio skall varatillhjälp för både barnet, föräldrar och pedagoger  är det viktigt att materialet somsparas, Synliggör, tydliggör, ansvarliggör och möjliggör barnets lärande(Ellmin2003:57-58).



Referenser:

Bern, K., Frööjd, D., & Torén B. (2001). Portföljmetodikensmöjligheter i förskolan och i skolan. Solna: Ekelunds Förlag AB.

Ellmin,R. & Ellmin, B. (2003). Att arbeta medportfolio- teori, förhållningssätt och praktik. Stockholm: Gothia Förlag.

Lenz Taguchi, H. (1997). Varför pedagogiskdokumentation?. Stockholm: HLS förlag


Lpfö (2010). Läroplan för förskolan Lpfö98 Reviderad 2010.Skolverket: Stockholm
 http://www.skolverket.se/publikationer(hämtad 2012-01-24)

Portfolio till Sverige

Portföljmetodiken, som portfolio också kallas,blev först känd under1990-talet i Sverige, då i inriktning mot skolan, men den var inte något heltnytt för de olika verksamheterna. (Bern m.fl., 2001:17, Ellmin och Ellmin,2003:10). I såväl förskolan och skolan har lärare och pedagoger dokumenteratbarns arbeten och lärande på olika sätt i många år, dock krävdeportföljmetodiken ett mer strukturerat och målmedvetet arbete för att kunnadokumentera lärandet hos barnen och eleverna (Bern m.fl. 2001:17). Ellmin ochEllmin(2003:10) menar fortsättningsvis att arbetet med portfolio, ellerportföljer, kan göra skolarbetet mer stimulerande, meningsfullt ochutvecklande. Portfoliometodiken är ett sätt att undervisa, Ellmin och Ellmin(2003:10) skriver vidare att elever kan med hjälp av sina egna portfolio senärmare på och reflektera över sitt egna arbete samtidigt som de lär sig attkritiskt värdera arbeten som de gjort.

Referenser:

Bern, K., Frööjd, D., & Torén B. (2001). Portföljmetodikensmöjligheter i förskolan och i skolan. Solna: Ekelunds Förlag AB.

Ellmin,R. & Ellmin, B. (2003). Att arbeta med portfolio- teori, förhållningssätt och praktik. Stockholm: Gothia Förlag.

Begränsningar i arbetet med portfolio

Ellmin (2003:57) menar också att portfoliointe är en enkel metod att arbeta med. Det finns inte bara fördelar med attarbeta med portfolio, det finns även mycket begränsningar (Ellmin, 1999:152). Enav begränsningarna för verksamheterna kan vara investering i material för attkunna arbeta med portfolio och dokumentationer. Utrustning så som pärmar, skåpatt förvara dessa i och kanske en kamera kan vara utrustning som behövs viddokumentationer (Ellmin, 1999:152) .

Vidare menar Ellmin(1999:153) attsvårigheter i arbetet med portfolio kan vara att barnet eller eleven intealltid är stabila och socialt trygga. Detta kan enligt Ellmin (1999:153) ocksåpåverka arbetet med dokumentationer och portfolio . Resultat och utvecklinghänger inte bara ihop med de intellektuella förutsättningarna utan även debiologiska, sociala och emotionella, menar Ellmin (1999:153). Dock påpekarEllmin (ibid) att portfoliometodikeninte förnekar problemen men försöker att bemöta dessa redan i en tidig ålderför att kunna stödja eleven eller barnet för ett vidare lärande.

Referenser:

Ellmin, R. (1999). Portfolio – sätt att arbeta, tänkaoch lära. Stockholm: Gothia Förlag.

Ellmin,R. & Ellmin, B. (2003). Att arbeta medportfolio- teori, förhållningssätt och praktik. Stockholm: Gothia Förlag.

Vad är portfolio ?

Arbetet med portfolio är inte bara en metod, av många, att dokumentera. Portfoliometoden kräver att pedagogen ochbarnet synliggör och reflekterar kring det lärande som sker eller har skett.  Att arbeta med portfolio är enligt Ellmin och Ellmin(2003:21) både en lärstrategi och en utvärderingsstrategi. Samtidigt är detta också ett arbetssätt för att pedagoger ska kunna leda elevens lärande och skapa lärmiljöer som gynnar ett optimaltlärande. Utgångspunkten för pedagogen är barnets aktiviteter, delaktighet,ansvar samt förmåga att reflektera.

Att Synliggöra, Tydliggöra, Ansvariggöra och Möjliggöra är några av de begrepp som Ellmin (2003:58) beskriver som de viktigaste syftena med portfolioarbetet. Utgångspunkten i arbetet med portfolio är enligt Ellmin och Ellmin (2003:21) att framgång föder framgång.

I Läroplanen för förskolan(lpfö98reviderad 2010:14) står följande:

”Förskolans kvalitet ska kontinuerligt och systematiskt dokumenteras, följas upp, utvärderas och utvecklas. För att utvärdera förskolans kvalitet och skapa goda villkor för lärande behöver barnsutveckling och lärande följas, dokumenteras och analyseras.”

Vilket i sin tur visar på att dokumentation av förskolans verksamhet ska ske enligt de styrdokument som verkar i den. Lika så belyser styrdokumentet att för att kunna se verksamhetensutveckling och kvalitet krävs att barnens utveckling och lärande behöver följas, dokumenteras och analyseras. 

 Portfoliometodenär  en av många dokumentationsmetoder.


Referenser:

Ellmin,R. & Ellmin, B. (2003). Att arbeta medportfolio- teori, förhållningssätt och praktik. Stockholm: Gothia Förlag.

Lpfö (2010). Läroplan för förskolan Lpfö98 Reviderad 2010.Skolverket: Stockholm

 http://www.skolverket.se/publikationer(hämtad 2012-01-24)

Dagens fakta

Det bästa med att skriva blogg är att jag kan göra det i mobilen. Sitter just nu i HMs omklädningsrum och väntar på min syster.

Dagens fakta.
Att arbeta med dokumentation och portfolio är något som ska ske kontinuerligt. Detta är de flesta som arbetar i förskolan medvetna om,men mer sällan vet vi varför vi skall göra det.

Arbetet med dokumentation grundar sig på Vygotskijs teorier. Strandberg (2006) som har skrivit Vygotskij i praktiken menar att Vygotskijs konstruktivistiska teori går helt förlorad om kontinuiteten med portfolio och dokumentation inte följs. Detta sker bland annat då barnens dokumentation sällan följer med till en vidare verksamhet som tex från förskolan till F-klass. Med andra ord teorierna går i många fall helt till spillo!

Känner ni igen er?

Dokumentation- hur ska vi hinna?

En fråga som många som arbetar ute i förskolan ställer sig. Vad är egentligen dokumentation och hur ska den göras ? Vad ska finnas med?

Ett ämne med tusen frågor och i slutänden kommer man (jag) fram till att alla som arbetar ute i verksamheterna arbetar på olika sätt. Vi tolkar våra uppgifter olika. Av mina erfarenheter så kan utformningen på dokumentationer skilja sig otroligt från avdelning till avdelning.

Som jag tidigare nämnt handlade mitt examensarbete om dokumentation i förskolan , främst arbetssättet med portfolio. När jag i min studie intervjuade tre pedagoger i tre olika förskolor, belägna i två olika kommuner, tre olika pedagogiska inriktningar låg oron i att inte veta om just deras dokumentation var "rätt".

TID- denna återkommande faktor. När har vi egentligen tid att sätta oss ner för att göra dokumentationerna. HUR ska jag hinna göra en dokumentation innan Sara klappar till Kalle och innan Anton ska på toa. Innan maten, efter frukosten - PÅ MIN RAST?
Samtliga pedagoger som deltog i min studie menade att det finns alldeles för lite tid för att kunna hinna dokumentera.

Men vad är en pedagogisk dokumentation och vad är portfolio? Imorgon kommer jag att förklara detta genom bland annat författarna:

Hillevi Lenz Taguchi - pedagogisk dokumentation
Roger Ellmin -portfolio
Birgitta Ellmin-portfolio
Bern,frööjd,Thorén - portfolio
M.fl.

Må väl!

Presentation

När jag ändå är i farten tänkte jag att en presentation av mig kunde vara läglig.

Jag heter Sophie och är en 22årig tjej bosatt i Halmstad. 2009 påbörjade jag en 3,5 årig utbildning till Förskollärare med inriktning på språk och kommunikation.
Då jag har läst kurser på distans har jag redan nu, efter 3 år, börjat arbeta som just förskollärare.

Jag älskar att lära mig nya saker och utmana mig själv i mitt tänkande. Även om jag klassas som en "Färsking" i branschen är jag ganska säker på att jag har en hel del kunskap att dela med mig av.
Just dokumentation är något som jag tycker är intressant och var även det som mitt Examensarbete handlade om.

Uppstart

Välkommen!

Jag har precis startat upp denna bloggen då det är en del av en kurs som jag läser vid Borås Högskola.
Kursen som jag kommer att läsa under VT-12 heter "Att dokumentera och stimulera barns utveckling i förskolan".

Bloggen kommer att fungera som en Läslogg/reflektionssida under kursens gång och ni är mer än välkomna att ta del av och kommentera mina inlägg.


Trevlig Läsning!